Visst heter hon Silverdagg? Hon, älvan i blå klänning och långt svart hår som klär spindelväven i daggdroppar. Hon är i alla fall framme varje kväll och natt nu och håller igång ända fram till lunchtid för först då lättar dimman och solen kikar fram. Har man tur så når några strålar igenom de tidiga dimstråken och med ännu mer tur så kan även skärpan bli rätt.
"Kom nu, frukosten är klar och vi väntar på dig". Mattias ropar från altandörren. I blöta strumpor (foppatofflor är INTE speciellt vattentäta) måste jag ta "bara några bilder till".

Droppe efter droppe har de varsamt landats på de tunna trådarna.
En del spindlar är mer noggranna än andra.