"Det är ju bara november än", "det är ju bara december än", "det är ju bara ... Ja så har det fortgått i flera månader. En evig väntan på riktig vinter som falnar ut i plusgrader och is. Borde inte beklaga mig över vädret men har svårt att låta bli.

Några korta uppstickare har vi visserligen haft med fluffig härlig snö och utelek men snölyckan har varit kortvarig och snart får jag ändra mitt mantra till "Men nu är ju februari snart slut" och därigenom är det helt ok med plusgrader och lite vårkänsla.
Så här?

 Eller så här?

Vilket ben ska jag stå på? Ska jag hoppas på nysnö och mer vinter eller ska jag börja längta efter krokusar? Vill jag ha kyla och riktigt bra backar i fjällen eller längtar jag efter sockrig tung snö och fika utomhus med nosen vänd mot en värmande sol?
Det är ju ändå snart mars :)