Nytt trädgårspynt
Kunde inte motstå de här fina skyltarna som jag råkade gå förbi på Indiska. Alldeles för ömtåliga egentligen men fyra stycken fick ändå följa med hem. Glasspinnar som barnen skrivit på har sin alldeles speciella charm men dessa i porslin kanske kan komplettera åtminstone :)
Ögat är liksom mer och mer fokuserat på TRÄDGÅRD. Efter vintern finns ett uppdämt behov av allt som har med trädgård och uteliv att göra. Handskar, krattor, ljuslyktor, kuddar, möbler, fågelbad, hummelhus, krukor, plantor, buskstöd, you name it. En vanlig veckohandling på ICA resulterade även i inköp av en liten groda i järn och när jag åkte ner på Evonella Garden för att köpa mera plantjord slank det även ner (ännu) ett litet hjärta i betong. På Emma &Co hittade jag två (ganska menlösa) ugglor som jag inte heller kunde motstå när jag egentligen gick dit för att köpa nya blommor till jobbet.
Visst är de ganska söta?
Varje år finns en påtaglig risk att denna hysteri ska fortgå ända fram till hösten. Turligt nog infinner sig dock någon form av självbehärskning i mitten av juni och trädgården räddas från att se ut som en dålig Dinseyland-kopia. Sedan, mot slutet av säsongen, när ivern att rensa och vattna avtagit och jag hellre vill piffa kuddarna i tv-soffan, ja då glömmer jag alltid något pynt ute. Frosten och snön gör sitt och då måste ju faktiskt en och annan liten sak bytas ut våren därpå.
Ögat är liksom mer och mer fokuserat på TRÄDGÅRD. Efter vintern finns ett uppdämt behov av allt som har med trädgård och uteliv att göra. Handskar, krattor, ljuslyktor, kuddar, möbler, fågelbad, hummelhus, krukor, plantor, buskstöd, you name it. En vanlig veckohandling på ICA resulterade även i inköp av en liten groda i järn och när jag åkte ner på Evonella Garden för att köpa mera plantjord slank det även ner (ännu) ett litet hjärta i betong. På Emma &Co hittade jag två (ganska menlösa) ugglor som jag inte heller kunde motstå när jag egentligen gick dit för att köpa nya blommor till jobbet.
Visst är de ganska söta?
Varje år finns en påtaglig risk att denna hysteri ska fortgå ända fram till hösten. Turligt nog infinner sig dock någon form av självbehärskning i mitten av juni och trädgården räddas från att se ut som en dålig Dinseyland-kopia. Sedan, mot slutet av säsongen, när ivern att rensa och vattna avtagit och jag hellre vill piffa kuddarna i tv-soffan, ja då glömmer jag alltid något pynt ute. Frosten och snön gör sitt och då måste ju faktiskt en och annan liten sak bytas ut våren därpå.
0 kommentarer