Kvällarna blir allt mörkare och på nåt konstigt sätt känns det faktiskt helt ok. Även om inte vädret och värmen varit den bästa den här sommaren så är det skönt när höstkänslorna så smått börjar smyga sig på. Det infinner sig ett lugn när vardagslunken kommer igång och hysterin över både blomplant och sandiga kylväskor börjar avta.

Jag ändrar mig under året ...
Maj och juni - desperat längtan efter ljusa sommarkvällar, grillen används även vid storm och spöregn och hysteriskt fågelkvitter kl. 04 känns helt ok.
Juli - "vi måste till stranden" och vi ger oss inte förrän vi ledsnat på köttbullsmackor och sandiga melonskivor. ALLT äts ute; frukost, lunch, middag, fika, ja allt.
Augusti, semptember - dimmiga mornar och mörka kvällar. Jag börjar bli lite trött på alla gängliga blommor som ska vattnas och det där förbaskade gräset som växer som aldrig förr.

Ljumma kvällar (oftast då på inglasad veranda) när mörkret faller och alla ljusen och ljuslyktorna faktiskt syns är just nu fantastiskt mysigt. Filtarna åker fram, rosévinet byts ut till rött och fleecetröjan tas på sedan kan man njuta länge länge i det flammande skenet.

Den senaste veckorna har bjudit på fantastiskt sommarväder och det ser även ut att hålla i sig ett litet tag till.
Hej september, hej lugn, hej vardag!!