Dagarna efter att julpyntet har lämnat plats i fönsterbrädorna så tänds tanken på en liten sålåda. Bara en liten och bara EN sorts penséer. Jag lovar.

Ifjol sådde jag för första gången egna penséer och resultatet blev inte de kraftiga plantorna jag hade tänkt mig. Visserligen blommade de tacksamt men på långa gängliga stjälkar. Mer ljus förstås, bara ett söderfönster duger inte ett bistert februari. Kanske blir det soligare i år? Kanske hittar jag magiska frön som ändå ger mig stadiga knubbisar? Kanske orkar jag ordna lite extra belysning? Kanske nöjer jag mig med glädjen att få pilla ner de första fröna i jorden, suckar lite över resultatet och skarvar mina egna vingliga alster med några billiga "6-pack penséer för 29.90" på torget?
Så här bra började det i fjol ...
En liten låda tar ju bara lite plats - såklart.

Sagt och gjort! Jag ska klättra över snöslungor, pulkor och spadar i förrådet, hämta en grön låda och göra slag i saken. Det kliar i fingrarna.