Torkade stilleben och missar som vädrar vårluft
Ännu ett vårtecken! Att få städa upp altanen, dammsuga upp fjolårets björkfrön och döda flugor, damma av dynor och kuddar och torka bort vinterns samlade damm ger ju en vårig känsla om något. Mitt i allt stök bland inblåsta löv så inser jag att en bortglömd och snustorr hortensia faktiskt kan vara väldigt vacker ...
Det tar nästan lite emot att slänga den på komposten. Den smälter så bra ihop med de andra färgerna och sakerna som också övervintrat där ute. Den får helt enkelt bo kvar en liten stund till tills solen värmer så pass att en levande planta kan få överta platsen.
Öppna portarna och släpp in ljuset!! Släpp in värmen och släpp ut - katterna. Ja just det, de små missarna springer gladeligen ut genom den hemliga dörren som varit förbjuden hela vintern. Vad finns egentligen där ute? Vad är det för spännande små svarta saker som surrar mot rutorna, visst går de att äta? En helt ny värld öppnar sig och allt är nytt. De fnastorra löven, flugorna som är lagom slöa för att de ska hinna peta på dem med tassen, alla dofter, alla nya ljud och all snö som tornar upp sig utanför glasväggarna. Så många intryck tröttar ut en liten katt.
Både frukost, lunch och fika har nu intagits på altanen, underbart! Nu är den tiden på året när vi gärna bär ut brickor och stolar, dynor och bord bara för att få vara ute så mycket som möjligt. Allt smakar bättre ute mot husväggen, vi vänder nosen mot ljuset och känner hur livsandarna återvänder :)
Det tar nästan lite emot att slänga den på komposten. Den smälter så bra ihop med de andra färgerna och sakerna som också övervintrat där ute. Den får helt enkelt bo kvar en liten stund till tills solen värmer så pass att en levande planta kan få överta platsen.
Öppna portarna och släpp in ljuset!! Släpp in värmen och släpp ut - katterna. Ja just det, de små missarna springer gladeligen ut genom den hemliga dörren som varit förbjuden hela vintern. Vad finns egentligen där ute? Vad är det för spännande små svarta saker som surrar mot rutorna, visst går de att äta? En helt ny värld öppnar sig och allt är nytt. De fnastorra löven, flugorna som är lagom slöa för att de ska hinna peta på dem med tassen, alla dofter, alla nya ljud och all snö som tornar upp sig utanför glasväggarna. Så många intryck tröttar ut en liten katt.
Både frukost, lunch och fika har nu intagits på altanen, underbart! Nu är den tiden på året när vi gärna bär ut brickor och stolar, dynor och bord bara för att få vara ute så mycket som möjligt. Allt smakar bättre ute mot husväggen, vi vänder nosen mot ljuset och känner hur livsandarna återvänder :)
0 kommentarer